 |
|
Lars-Åke Bertilsson ser hur problemen med gäss ökar från år till år. I fjol förstörde de en gata på en och en halv hektar längs med Svartån.
|
| Foto:
Jan Å Johansson
|
|
Gässen äter upp hans grödor
(2010-04-23)
Det som lantbrukare för några år sedan inte tänkte på alls var gäss. Visst stannade en och annan trana och grågås för att äta i sädesfälten, men någon större skada gjorde de inte. Problemen har dock undan för undan ökat, inte minst för Lars-Åke Bertilsson utanför Haraker. Kanadagäss som äter upp grödorna har ökat lavinartat från år till år.
På gården finns ett 90-tal köttdjur. Här fanns också mjölkkor fram till i fjol. Men framför allt är det spannmål som gäller och Lars-Åke har sina marker längs Svartån, vilket är en perfekt plats för gäss och svanar att gå och ”snylta” på. Maten är serverad och det finns chans till flykt ned i ån.
– Det är kanadagäss, grågäss, sädgäss och en del svanar. Svanarna är inget större problem, de bara rastar här innan de flyger vidare norrut. Kanadagässen, däremot, stannar här hela växtperioden.
Redan nu har en hel del av de stora fåglarna kommit, men de ligger just nu bara och guppar och bidar sin tid på de översvämmade åkermarkerna.
– De dyker alltid upp i stora skaror då växtodlingssäsongen börjar. Och de äter allt – spannmål, oljeväxter, vall och baljväxter. Så fort grödan kommer upp är de med och när det går i ax trampar de ned allt för att komma åt kärnorna, säger Lars-Åke uppgivet.
Det är hundratals fåglar och skadorna blir större för varje år. I fjol förstörde de en gata på en och en halv hektar längs med ån.
– De åt upp och trampade ned. Visst får jag ersättning för vad grödan är värd, men i fjol hade länsstyrelsen slut på pengarna så jag fick dem först för tre veckor sedan. Och jag får inget extra för merarbetet som fåglarna ställer till med. Dessutom går det åt tid för mig att ta hit en kontrollant som tittar på skadorna. Det tar ju lite tid för kontrollanten att mäta och bedöma vad som är förstört, berättar Lars-Åke.
Nu ser han ett nytt problem vid horisonten och det är vildsvinen. Han berättar om en bekant som fick logen länsad av grisarna.
– När de kom dit fick de anställda en smärre chock, för inne i logen var det massor av vildsvin och en jättegalt for ut med sådan kraft att den sprang rakt igenom plåtdörren. Det största problemet med vildsvinen är att eftersom de är jaktbart vilt får man ingen ersättning för de skador de åsamkar.
Han visar på en invallning som är gjord så tidigt som på 1920-talet. Invallningen är mycket effektiv och håller fåglarna borta från åkrarna.
Lars-Åke pekar ut mot åkanten, där han gärna skulle se invallning men inser att det är för mycket jobb. Invallningen fungerar så att eftersom betande fåglar inte ser vattnet och därmed en trygg reträttväg, så skyr de en sådan plats.
– De flyger aldrig in på mina åkrar utan de går direkt upp från ån, men där jag har invallning går de inte, konstaterar Lars-Åke.
Efter tidigare skriverier har jägare och även jaktlaget i trakten hört av sig för att få jaga. Men det faller på att gömslen måste byggas, vilket inte är lätt och heller inte gratis.
– Dessutom är det bara ungfåglarna som är någonting att ha, de gamla fåglarna går inte att äta sägs det.
Lars-Åke säger att än så länge är det inte ett så stort avbräck, då han har 200 hektar med åker. Men samtidigt har han sett en oroande ökning av fåglar de senaste tre åren.
– Ja, det är som med vildsvinen. Tar man inte tag i problemet i tid blir problemet större, anser han.
|
|
Jan Å Johansson
jan.johansson@sveagruppen.se
|
|
|
Det finns
0
kommentarer till artikeln |
|
|
| Skriv ett inlägg |
|
|
|
|
Untitled Document
Västmanlands Nyheter
Box 1080, 721 27 VÄSTERÅS
Besöksadress: Klockartorpsg 14
Telefon växel: 021-19 04 00
Fax: 021-18 84 34
e-post: Västmanlands Nyheter
|
|
|
|
