 |
|
När Anneli såg en morganhäst första gången föll hon för rasens charm.
|
| Foto:
Jan Å Johansson
|
|
Anneli föll direkt för morganhästen (2009-01-08
)
När Anneli Sätter-Wangenfors var liten åkte familjen från Stockholm till sommarstugan i grannbyn Baggbron utanför Skinnskatteberg.
Varje gång hon såg en häst genom bilrutan suckade hon och längtade efter en egen. Hon hade blivit lovad en häst när hon fyllde 15 år men fick en redan när hon var tolv. Ett tv-program i början på 1980-talet, som handlade om hästen i konsten, gjorde henne helt tagen av den amerikanska morganhästen. Så tagen att hon i dag har sitt eget stuteri, Näsuddens stuteri.
Till för ett par år sedan var Anneli och maken Hans mjölkbönder, vilket de varit i 25 års tid. De hade 32 kor men har numera ställt om till ett 30-tal köttdjur, charolais, i stället. Men det är hästarna som är Annelis stora passion och då morganhästar och dartmoorponnyer.
– Även om jag är född i Stockholm så är det här mina rötter finns. Ända tillbaka till mormors mor, som föddes här. I februari 1975 köpte mamma och pappa Näsudden. Jag köpte gården av mina föräldrar 1978.
Hon säger att hon är född djurtokig och naturintresserad. Anneli gick Berga lantbruksskola, då det bara fanns två alternativ till att jobba med djur på den tiden. Antingen jobbade man i lantbruket eller med hästar. Hon hade funderingar på att bli veterinär. Ridlärare ville hon inte bli, så det fick bli lantbruk.
– Hans och jag träffades på en gård utanför Uppsala, där vi båda arbetade på lantbruket. På det första avbytarjobbet jag hade fick jag som en del av lönen två kvigkalvar. 1979 flyttade Hans och jag hit till Näsudden och vi bytte till oss en tjurkalv mot ett lass hö av en bonde.
Tjuren fick i alla fall betäcka kvigorna som kunde börja mjölkas och snart inköptes fler.
– Vi började spartanskt men det hela växte så vi arrenderade en gård till. Så småningom köpte vi den också och den har vi kvar än i dag. Från början hade vi elva hektar skog och mark och i dag har vi 490 hektar, säger Anneli.
Hur som helst så fick hon sin första häst då hon var tolv år, en newforestponny. Och när Anneli köpte gården fanns det två hästar i stallet. En kväll i början på 1980-talet satt Anneli och tittade på ett tv-program som handlade om hästen i konsten. Där visades en bild på en amerikansk häst, en morganhäst.
– Jag blev helt fascinerad av den, men på den tiden fanns inte internet så det blev svårt att hitta något om rasen. Men så fick jag veta att det fanns morganhästar på Axel Axelson Johnsons gård, Isaksbo gård, utanför Avesta. Han hade importerat hästarna och vi var några personer som åkte dit på studiebesök. Stallchefen kom ridande på en morganhäst och hästen såg precis ut som på målningarna och jag föll direkt, berättar Anneli.
Den första kända morganhästen var en hingst som föddes 1789 och som lystrade till namnet Figure. Men han uppkallades senare efter sin ägare, Justin Morgan. Den blev snabbt en populär häst då den verkade outtröttlig. Figure var en liten häst, men han slog enligt uppgift alla andra hästar både i arbete och i trav. Han blev berömd och det kom människor långväga ifrån för att få sina ston betäckta av honom.
– Han levde tills han blev 32 år gammal och efterlämnade många avkommor av bra kvalitet, vilket gjorde att man redan började tala om morganhästen som en egen ras. De har en sådan fantastisk vilja, det går inte att köra slut på dem. Efter dagens arbete orkade till och med hästarna roa gubbarna med att tävla. De är världens bästa allroundhästar. De är sociala, intelligenta, lättlärda men framför allt vill de vara människan till lags.
Det amerikanska inbördeskriget höll dock på att ta död på morganhästen som var populär på slagfältet. Det fanns inte många kvar efter kriget men man lyckades restaurera rasen igen.
– De enda morganhästar som fanns var de på Isaksbo gård och jag ställde mig i kö för ett föl. Men när Axel blev sjuk ville Antonia Ax:son Johnson sälja tre ston och jag köpte en av de äldre. Det här var 1984 och Violetta, som hon hette, var 14 år. Hon hade redan fött åtta föl och året efter födde hon mitt första, som jag döpte till Key to my heart. Hon fick sju föl till och levde tills hon blev 26 år gammal. Key to my heart fick jag ta bort i somras. Hon blev 23 år, berättar Anneli med sorg i rösten.
Key to my heart var bra i körning och har en fjärde plats i Nordiska mästerskapen och en fjärde plats på SM på meritlistan.
– Det var en fin häst och hon fick också åtta föl. Vi använde henne på bröllop och födelsedagar. Här hemma red vi western med henne men framför allt var hon en bra boskapshäst. Nu har vi i alla fall blivit större än Isaksbo var, säger Anneli, inte utan stolthet i rösten.
På gården går nio avelsston, två hingstar och några unghästar. De båda barnen blev snart ridintresserade och hade två shetlandsponnyer men då Anneli började med ridläger på sommaren införskaffades också två dartmoorponnyer.
– De är väldigt lika morganhästen, fast mindre. Det är en idealisk ponny för barn. Shettisen är ju egentligen en gruvhäst, en arbetshäst helt enkelt och kan vara lite tjurig. Dartmoor, som är en engelsk häst är framavlad som familjehäst helt enkelt, berättar Anneli.
Numera tar hon inte många föl av dartmoor då barnen i bygden som kan rida in dem, blir allt färre. Anneli har korsat de två raserna och då hingsten är en morgan kallas rasen morgankorsning.
– Ett tag på 1990-talet gick det trögt med morganhästarna. Alla var släkt med varandra på något vis. Men de senaste fem till sex åren har importen kommit igång och 30–35 hästar har importerats. I dag finns det cirka 300 morganhästar i Sverige.
Själv har Anneli bidragit med en import från Wyoming, Puma Sabrina.
– Namnet fick hon av att hon som föl blev attackerad av ett bergslejon, en puma. Mamman försvarade henne och höll på att stryka med. Och fortfarande syns ett ärr på Puma Sabrina, men hon mår fint.
Och det tror man på då man ser henne ströva i den stora hagen med sjön i bakgrunden. Kanske landskapet liknar det i Wyoming, de riktiga westerntrakterna. |
|
Jan Å Johansson
jan.johansson@sveagruppen.se
|
|
|
|
|
|
Untitled Document
Västmanlands Nyheter
Box 1080, 721 27 VÄSTERÅS
Besöksadress: Klockartorpsg 14
Telefon växel: 021-19 04 00
Fax: 021-18 84 34
e-post: Västmanlands Nyheter
|
|
|
|